E.Brandin

Sannas fråga: Läst din blogg till o från, gillar det du skriver. skulle gärna vilja veta mer om hur du tänker kring tatueringar och hur folk ser på dessa. jag tycker dina är döösnygga :D


Fick en fråga ifrån Sanna angående min syn på tatueringar och jag hade tänkt att yttra mig om detta.
Varför jag ville tatuera mig fick jag nog ifrån min storebror Christian  han har alltid hetsat mig lite att någon gång måste jag skaffa en. Så det gjorde jag. Inte bara för hans skull utanför min egna samt att jag alltid har tyckt det varit snyggt.



Min första tatuering gjorde jag någon dag innan jag fyllde 18, det blev en tribal i svanken av Kalle Södergren som jag fortfarande gaddar mig hos. Jag blev super nöjd med min första och den betyder fortfarande mycket för mig, inte visste jag att jag skulle fortsätta efter det.

Jag gjorde min andra gaddning när jag var 19 och har fortsatt att gadda mig. Det har blivit lite av en tradition att jag gör en om året. Nu är jag snart 24 år och snart gjort klart hela min arm med färg.
Jag ångrar ingen av mina gaddningar jag har gjort och om jag känner mig själv rätt kommer jag inte sluta än på ett tag.



Många gånger har jag sett i tidningar på andra kändisar att det är sjukt snyggt att vara "naken" om jag får kalla det så. Men det beror ju helt på vilken stil man har. Jag är den som inte går i fina klänningar eller kjolar  för att se kvinnlig ut. Jag gillar camokläder och mörka färger det är mer min stil.
Baggy jeans till all ära om jag säger så, jag har själv valt att "förstöra" min kropp som många vill uttrycka sig med tatueringar.

Jag försöker verkligen inte dölja mina konstverk, jag vill hellre visa upp dom.
Hellre något stort fint på kroppen en några mesiga små grejer, ska du gadda dig så gör det ordentligt.

För ett tagsen blev jag och bland annat min bror, pojkvännen nekade att komma in på Nattklubben Lounge här i Göteborg för att vi visade våra tatueringar. Själv trodde jag att det var ett skämt när dom sa det.
Men i dörren fick vi vända. Vakten menade att om vi ville komma in så var vi tvungna att ta på oss något som dölje dom.

Jag blev inte förbannad utan snarare full i skratt, i dagen samhälle så har nästan alla tatueringar stora som små och jag vet inte riktigt vad dom tänkte på när dom nekade oss. Jag förstår om vi inte skulle kommit in om vi skulle haft ett hakkors tatuerat i pannan. Men eftersom Lounge då ska vara ett lite finare/stekigare ställe ville man väl inte släppa in oss "skubb" för att det skulle se illa ut bland dom andra gästerna och om vimmelfotografen skulle kommit och tagit kort och sedn slängt upp bilden på Stureplan.se..Då skulle de gått i konkurs?

Själv ser jag det som en diskriminering, att döma någon baserat på utseendet. Som jag skrev tidigare tänker jag inte dölja mina tatueringar för att komma in på någon sketen nattklubb. Ju mer tatueringar desto bättre enligt mig jag tycker det är snyggt, och det är ett sätt att uttrycka sig för någonting du står för eller tycker om.
Varför ska man dölja det? 

Jag dömer inte någon pga deras tatueringar och kommer aldrig att göra det.
Tack Sanna för att du tycker mina gaddningar är dösnyga som du uttryckte dig. Det är verkligen skit kul att höra.

Då vill jag ställa en fråga till er
Ni som inte känner mig utan bara kan döma mig efter vad jag skriver här i bloggen
Anser ni att jag är en sämre människa för att jag har tatueringar?
Eller vad är eran första reaktion på mig?
Ser jag farlig ut?
Eller tänker ni stackars flicka som förtör sin kropp på det viset?

Många människor dömer människor baserat på deras utseende och stil om man inte känner personen.
Vi alla bor i Lilla Landet Lagom där man inte får sticka ut, man får inte vara rik för då är man en bitch.
Man får inte vara för smal för då är du äcklig, du får inte vara fet för då är du ful.
Jag hoppas ni förstår vad jag menar om det skulle vara hemskt intressant att få höra era åsikter.




Pain is temporary, Ink is forever!