E.Brandin

Jag lever nog i en stor förnekelse, eller har gjort iallafall.
Jag kan fortfarande inte förstå att Ganget tog SM-Guld i söndags.
Guldet som egentligen skulle varit Blåvitts.

*********************************************************************

Vissa säger att man ska vara nöjda med ett silver, men va fan alla vet ju att det är bara guld som räknas.
Jag har börjar bearbeta detta nedslag litegranna.
Blåvitt har gjort en kanon säsong trots alla skador och spelare som har lämnat.

*********************************************************************

Robin Söder som man hade hoppats på, Adam Johansson skadad, Wernbloom som lämnade och Bjärsmys likaså.
Och lite andra skavanker här och där.

Visst en andra plats är bra med inte tillräckligt bra, att Blåvitt inte förlorade en enda match på Gamla under den allsvenska säsongen och förlorade den sista hemmamatchen när det gällde guld mot AIK är som en stor sten i hjärtat.

*********************************************************************

Snacka om att vara precis på mållinjen, jag vet inte riktigt vad jag ska säga om matchen för jag var för nervös för att jag skull kunna koncentrera mig.

Det kändes som Blåvitt inte orkade i slutändan.
Att varken Sella eller Tobbe satt sina skott, när Tomas Olsson gjorde 1-0 hade Blåvitt guldet.
Men sen hände det någonting som ingen Ängel på Gamla Ullevi ville.

**********************************************************************

AIK fick ta med sig guldet hem till äckliga Stockholm.

**********************************************************************

Blåvitt har räknas bort många gånger men rest sig igen efter alla motgångar.
Och nästa år hoppas jag av hela mitt hjärta att Guldet kommer hem.

***********************************************************************