E.Brandin

Vad ska jag börja, ska faktiskt ta och vara helt jävla ärlig.
Christine! Rättare sagt...

Hon och jag har känt varandra i 12 år...Vi har gått igenom en massa saker tillsammans
Både bra och dåliga. Vi har haft kul tillsammans, vi har haft mindre kul tillsammans också.
Vi har stöttat varandra, men...

Det finns alltid ett men...
Jag är sjukt jävla besviken, trodde hon och jag va bra vänner, men jag har haft så fel.
Vi är inga vänner, vi är låtsats vänner..
För så som vi gör mot varandra, gör inga riktiga vänner.

Kan säga som såhär, jag skiter i vad som hände mellan oss. Och Christine vet hur allting började och jag försökte men hon ville inte....
Men om man har varit vänner i 12 år och jävligt nära som hon och jag var, tycker jag fan inte man ska få ett sms på sin födelsedag?
Grattis på 21 årsdagen! Hur svårt kan det vara att ta och ringa ett samtal och säga grattis?
Vet inte om Christine tänkte på sin stolthet där?! Men antagligen..

De har gått cirka 4 månader och vi har inte pratat med varandra en enda gång. Varken ringt eller något liknande.
De säger ju bara en sak.....
Där försvann 12 år av "vänskap"!